Bryt resan längs E20 med ett trevligt golfpaket

 

Längs väg E20 mellan Alingsås och Skara har vi  testat Vara Bjertorp och Herrljunga GK. Trevligt boende hittade vi i Kvänum, där Henrik Stenson oväntat dök upp. 

 

Lilla orten Vara ligger bra till för den som kör längs väg E20 mellan Göteborg och Örebro. Kommunens slogan/vision är “Vara Vågar” - hur man missat att använda “För dig som bara vill Vara” är lite av ett mysterium.

 

Vara Bjertorp. Längst upp: korthål på Herrljunga. 

 

Strax öster om samhället och bara fem minuters körning från stora vägen ligger Vara Bjertorp GK. Vi hann också med Herrljunga GK, som också ligger bra till för den som kommer på E20 eller som i vårt fall har Borås som nästa/tidigare anhalt.

 

 

Boende hittade vi på Lumber & Karle, med en riktigt trevlig hemsida och “en fläkt av antikens klassicism”. Namnet kommer av två lagmän (lite finare domare) som lär ha levt i trakten för bra många år sedan. Hotellet ligger i den lilla orten Kvänum, fem minuters detour från E20. Till Vara Bjertorp är det inte mycket längre.

 

 

Allt är mycket fräscht, med väl tilltagna allmänna utrymmen, inom såväl som utomhus - helt klart är stället även populärt för konferenser. För den som vill softa efter golfen finns ett spa med bubbelpool och bastu samt ett litet gym. Båda ingår för övernattande gäster, se för säkerhets skull till att boka i förväg. 

 

 

Har du fortfarande energi att bränna efter golfen finns en bowlinganläggning i källaren på hotellet, stor nog för att hysa seriespel, med åtta banor. Här finns också lite andra förströelser, typ shuffleboard - och en bar.

 

Baren och middagsrestaurangen. Nedan: vårt rum.

 

Ölsortimentet i baren på entréplan funkade bra med oss. Som alla svenska orter numera med över en invånare har även lilla Kvänum lokalproducerad öl. Den heter Qvänum, vilket står för Kvänum med attityd. Vi gillade verkligen deras “Stenson IPA” - lite förvånande att vår ende majorvinnare på herrsidan håller på med öl, i Kvänum.

 

 

Hotellet har 45 rum i olika kategorier, även här mycket fräscht. Frukosten (nedan) var igång vid 07 och serverades i en annan matsal än middagen, med morgonsol.

 

 

Vara Bjertorp ligger knappt tio minuter bort, längs en mindre väg. Klubben gränsar till Bjertorp slott, därav namnet, och var igång med sin 18-hålare 1990, designad av Jan Sederholm, flitigt anlitad vid den här tiden.

 

Klubbhuset är i samma jugend-stil som slottet och faktiskt några år äldre.

Belägen mitt på Västgötaslätten är banan flack och lätt att gå. Det finns fyra tees och du kan spela den från 4 965 upp till rejäla 6 335 meter. För den som vill komma maximalt förberedd finns fina drönarflygningar över varje hål. Några fysiska banguider finns inte utan du är hänvisad till de digitala som finns i appar och annat. Själva är vi för gammalmodiga för sådant där, så vi fick lösa det genom att fota teetavlorna och ha med oss layouten på så sätt. Du får rejält med slag på slopen.

 

 

Öppningshålet ligger en bit från klubbhusterrassen, men de kan se dig. Ett kort par 4 med ett dike som delar upp fairway i en vänster och en högerhalva, den senare är helt klart plan B. Diket försvinner för en kort stund för att dyka upp igen än elakare strax innan green - ska du missa green så gör det på högersidan.

 

 

Andra hålet ska inte vara några problem, ett par 4 med gott om plats och inte värst långt, men undvik för säkerhets skull bunkrarna halvvägs och vid green. Index 11 men kunde lika väl vara 18, om du inte sandar ner dig runt green.

 

 

Med 3 har du ett långt par 4 dogleg vänster, kräver en rejäl smäll från tee för att komma runt hörnet. Gör du det är det inte långt kvar.

 

 

Sedan följer ett korthål, inte svårhanterligt långt men bunkrar höger och vänster om green och en avrinningsyta i bakkant.

 

 

Med 5 har du vårt första favorithål, ett långt par 5 där du kan brassa på rejält från tee för att ta fram lite mer finess mot slutet. Sandigt vänster om green och blött höger.

 

 

6 är ett riktigt fint korthål, det finns mer utrymme än du tror om du skulle hamna kort green. Bunker vänster bakkant. Har du kronisk vattenskräck (eller dyra bollar) går det att spela hålet som ett dogleg höger. Vi skvallrar inte.

 

 

Nästa hål är ett kort par 4 helt utan vatten, bunker höger på utslag och inspel, så håll vänster tills du är i säkerhet på green. 8 (ovan) är lite same same, med en bunker på högersidan på utslaget och en höger på inspelet. Fast nu är det ett par 5, vilket ger dig lite marginaler om du gör något dumt längs färdvägen.

 

 

Avslutningshålet på ut-9 är ett mastigt par 4 med inspel mot en green med vatten bakom och bunkrar i framkant. Indexerat som banans svåraste hål. När du är klar här ska du över bron för kioskstoppet.

 

 

10, par 4 dogleg vänster där det krävs ett rejält långt utslag för att komma runt svängen om du valt att spela från någon av de tre bakre tees. Där har du också vatten framför dig - och klubbhusverandan med granskande blickar bakom dig. Betydligt lättare att komma runt svängen från röd tee och därifrån slipper du också vattnet.

 

 

Sedan följer ett halvlångt korthål, en bunker längs hela vänstersidan av green och två på högersidan varav den ena vid infarten. Vi kan se en och annan med vår kapacitet hålla sig väl borta från vattnet och hamna i vänsterbunkern och därifrån sätta den i vattnet. Kanske bättre att lägga sig upp kort och pitcha in den?

 

Med 12 har du bästa hålet på banan, ett långt par 5 med vatten både här och där. Bäst att skaka fram någon sorts strategi från tee till green innan du gör något överilat. Index 16 så ska vara hanterbart, trots allt vatten. Ska du inte in på två slag kan det vettigaste vara att lägga upp dig innan det första vattnet.

 

 

Nästa hål har vatten längs hela högersidan, men så långt åt sidan att du borde ha rimliga chanser att hålla bollen torr. Långt par 4 så ta i rejält från tee. Dubbelgreen, delad med hål 15. Sikta på den närmaste flaggan, brukar vara den som gäller, kan ha med säkerheten att göra.

 

 

14, kort par 4, en hel del bunkrar att träffa på utslag såväl som inspel, men indexerat som banans lättaste hål. Munsbit för en golfare av din kaliber.

 

 

Sedan vänder du tillbaka med ett halvlångt par 4. Vatten till vänster, dock så långt åt sidan att du inte ens ser det från röd tee. Fokusera istället på att hålla dig borta från bunkrarna.

 

 

16 är ett blött korthål, kräver en hyfsad carry om du går mot green oavsett vilken tee du spelar från. Slår du väldigt kort går det att spela det som ett kort dogleg vänster. Vi skvallrar inte den här gången heller.

 

 

Dax för banans längsta hål, 525/505/445 meter från vit/gul/röd och med vatten längs större delen av högersidan. Index 12, vilket skvallrar om att det finns gott om ytor för att navigera förbi det blöta.

 

Avslutningshålet (även nedan) är ett dogleg höger där inspelet ska över en rejäl pöl. Du kan förvisso spela dig runt vattnet, men då kommer du alltid att undra om du hade klarat dig utan den där detouren. Lite tråkig inramning, vi hade gärna haft klubbhusterrassen här istället för de där fyrkantiga lådorna till hus.

 

 

Herrljunga ligger strax sydost om det lilla samhället med samma namn, världsberömt i hela Sverige för sin cidertillverkning. Är du osäker på var i Sverige vi är så är det fyra mil rakt norrut från Borås. Från hotellet hade vi en halvtimmes körning rakt söderut längs en mindre väg.

 

Klubbhuset. Nedan: korthålet 6 bakifrån, rejält långt och med vatten på vänstersidan.

 

Banan ligger i vad som beskrivs som kulturhistoriskt intressant miljö, med ekdungar, stenmurar och lite annat - samt “dödisgropar”. Det sista lät illavarslande, men när vi slog upp ordet insåg vi att det inte handlade om “dödisar” utan om “död is”, ett typografiskt fenomen där en bit av en glaciär smälter bort och lämnar en grop i marken. 

 

 

Precis som Vara Bjertorp öppnade Herrljunga för spel 1990 och även här var det Jan Sederholm som var i farten vid ritbordet. Det finns tre tees och du kan spela den från 4 725 upp till 5 657 meter. I skrivande stund finns ingen fairwaybevattning, vi dök upp efter den värsta torkperioden sedan 2018 och banan hade fått en del stryk. Vill du se hur den normalt ser ut finns det även här riktigt fina drönarflygningar över samtliga hål. Samtidigt ska vi säga att vi även med torkan hade en riktigt fin dag, banan är verkligen kul och omväxlande, med många fina risk & rewardhål/spelalternativ (se till att få med dig en banguide!). Med det sagt valde vi att fokusera själva fotograferingen på hålen som klarat torkan bättre än andra. Vi ska absolut tillbaka hit för att uppleva och fota banan när den är i normalskick.

 

 

Ut-9 är av park-karaktär, med betydligt mer utrymme i sidled än in-9. Hål 4 (ovan) är ett relativt långt par 5 dogleg höger, med en rejäl pöl i mitten. Långtslående behöver hålla igen på utslaget, men inte mer än att de får ett bra läge precis innan vattnet för att kunna få upp den på andraslaget, till en green som skyddas av bunkrar och en slänt med rejält med gräs. Är sorkdödare ditt standardslag är de dåliga nyheterna att det inte finns några vägar runt den där pölen.

 

 

Hål 7 har rejält med utrymme åt alla håll och kanter, har du inte bollen i spel från tee ska du nog syssla med något annat än golf. Förvisso en del bunkrar på båda sidor fairway och vid inpassagen till green, men ändå lite oförståeligt att det är index 2.

 

 

8 håller vi nog som roligaste hålet, kort par 4 dogleg höger där det egentligen är ganska meningslöst att försöka dra bollen över vattnet från tee om du ändå inte når green (270/315 från röd/gul), men kul. Den förståndige lägger upp sig innan vattnet, det är bara runt 130 meter därifrån och du slipper riskera att förlora en boll. Men hur kul är det att vara förståndig, i golf?

 

 

Sedan har du en liten promenad för att komma till hål 9, banans vackraste hål. I banguiden ser hålet ut som en satellitbild över ett översvämningsdrabbat deltaområde i Bangladesh. Oavsett tee finns det inga vägar runt vattnet. Hade du tänkt köra en "macka" är de dåliga nyheterna att det finns stenar längs kanten som hindrar bollen att ta sig upp på andra sidan.

 

 

Sista nio erbjuder mer av skogskaraktär. 10 är ett riktigt kul risk-/reward-hål, ett par 5 med dubbla doglegs. Med en torr fairway och lite linkskänsla hade vi inga problem att lägga upp oss för att chansa att dra in andraslaget, dock över vatten och genom en dunge träd (som enligt säkra uppgifter består av 90 procent luft). För dig som spelar dig runt vattnet gäller det att se upp så att du inte lägger andraslaget så att du är mask eller skrå på inspelet.

 

 

13 är ett kort par 4 med svag vänstersväng. Se upp för vattnet på högersidan mot slutet samt bunkern höger om green - ska du missa green ska du alltså göra det på vänstersidan.

 

 

14 är riktigt kul, med dubbla doglegs. Påminner en del om hål 10, men torrare. Dock svårt att dra in bollen på två slag här, om du inte har en Bubba Watson-skruv i arsenalen.

 

 

15. Bästa hålet på banan. Långt par 5 med vatten åt alla håll och kanter. På utslaget har du det i spel på högersidan, sedan gäller det att bestämma dig för om du ska spela fram dig på vänstersidan om nästa vatten och ta ett längre inspel över vattnet eller om du ska dra på och riskera både det ena och det andra. Vi gillar verkligen hål där man får tänka till, även om vi inte är något vidare på det. Har du inte fått med dig en banguide lär du ångra det.

 

 

16, par 4 med OB längs hela vänstersidan och träd och vatten till höger på utslaget - håll dig i mitten. Där det svänger vänster har du vatten på vänstersidan.

 

 

17 är ett kort dogleg höger nerför efter svängen. Slå inte förrän du hört framförvarande boll ringa i klockan - då är de uppe på green. När du själv ringer i den här klockan rekommenderar vi hörselkåpa - det ringer fortfarande i våra öron. 

 

 

18 (även nedan) är precis som 9 ett korthål med mycket vatten, men här är det betydligt mer lättnavigerat. Från främre tees har du vara vatten på vänstersidan, vilket inte hindrade våra Bobwomen från att plumsa.