Flera banor inom räckhåll från mysiga Sesimbra

 

Söder om Lissabon hittar du flera riktigt bra banor och mysiga fiskebyar med bra hotell. Vi har testat sju banor och två boenden.

 

Syd/sydost från Lissabon, över den mäktiga Vasco da Gama-bron, ligger Costa Azul-regionen. Rakt österut längs väg N10 från Setúbal (se upp med skyltningen om du kommer norr- eller västerifrån mot stan) ligger Montado Hotel & Golf Resort (även fotot ovan). Hotellet är inte vackert från utsidan (rysk kubism?) men eftersom du kommer att dricka din öl vid klubbhuset vänd mot banan med formidabel utsikt mot hål 9 och 18 är det inget att rädas. Banlayouten är mycket trevlig, med väl tilltagna bunkrar och stora greener, inte alls olikt klassiska amerikanska mästerskapsbanor. Flera hål erbjuder stora utmaningar och vatten är ofta i spel.

 

 

Quinta do Peru, knappt 30 minuters körning från Sesimbra, är en mycket bra bana för finsmakare som vill ha ett i det närmaste 100-procentigt underlag. Som på många bra banor på dessa breddgrader är fairwaygräset av typen som går i vintervila, så några månader om året är det snarare brunt än grönt. Spelmässigt innebär det här ingen skillnad – det är fortfarande lika tätt mellan stråna och bollen ligger lika fint. Greenerna på Quinta do Peru var under vårt besök ruggigt snabba – träna gärna genom att putta i badkaret. Trots att det är ganska smalt och många träd i vägen för den som missar fairway är slopen groteskt snål.

 

 

Troia är en annan trevlig upplevelse; ofta högt rankad i Europa och populär bland inhemska golfare – det här var enda rundan som vi inte hade fritt framför oss hela vägen. Portugiserna är dock duktiga på att släppa igenom så man behöver aldrig vänta länge. Banan ligger lite avigt, på en halvö rakt över bukten från Setúbal. Att köra runt tar ca 90 minuter, färja från Setúbal tar 25 minuter. Du kan inte missa båtarna i hamnen, en neonpistagegrön variant på Vägverkets gula bilfärjor. Båtarna går var 35:e minut från Setúbal med start 06:15 – så det är bara att räkna. Klubben har tidtabell för returresan.

 

 

Troia är Costa Azuls enda linksbana och även om man inte spelar hela vägen ner till vattnet finns det gott om sand att landa i utanför bunkersystemen. Den som letar efter en bra och trevlig linksbana och en fin naturupplevelse har kommit rätt. Det nya klubbhuset känns som en mindre kopia på Moderna Museet i Stockholm, det är helt klart att trenden för klubbhusarkitekter i Portugal sedan några år tillbaka är ”stort, rutigt och superdesignat”.

 

 

Ett bra ställe att bo på för den som vill spela ovannämnda tre banor är i den mysiga lilla semester- och fiskebyn Sesimbra, precis vid vattnet. Vi har testat två hotell. Sana Sesimbra är ett 4-stjärnigt hotell med ett 5-stjärnigt läge vid strandpromenaden. Flera golfresearrangörer nattar sina grupper här. Se till att få rum mot havet och ni kommer att sitta på balkongen i timmar och se kvällsflanörer och fina solnedgångar. Ett mycket trevligt hotell för vilken golfare som helst och du kommer att älska att somna till ljudet av vågorna.

 

Vårt rum på Sana Sesimbra och utsikten mot stranden.

 

Sesimbra Hotel & Spa är Sesimbras bästa hotell och ligger en toppad wedge österut längs strandpromenaden. Det här är hotellet för dig som vill bo förstklassigt och är beredd att betala lite extra för det. Rummen är rejält stora och några av dem ligger i ett utskjutande parti av byggnaden så att du från sängen har panoramautsikt åt två håll längs stranden – här höll vi på att nöjt ligga kvar i sängen hela dagarna istället för att ge oss ut på banorna och inse att vi inte har så mycket att vara nöjda över. Matmässigt är det fisk och skaldjur du ska satsa på i Sesimbra. Turistbyrån kommer att skicka dig till ”Tony bar”. Tony har varit i farten i drygt 50 år och är med sin nästan axelbreda mustasch något av en kulinarisk institution i Sesimbra. Vårt tips är dock att söka dig upp från strandpromenaden. I de många smågränderna serveras det precis lika bra mat i lika trevliga miljöer och notan blir ofta avsevärt mindre. Restauranger som är specialiserade på färsk fisk och skaldjur kallas för ”marisqueiras” och dagens fångst ligger oftast till beskådande när du passerar på gatan.

 

Vårt rum på Sesimbra Hotel & Spa hade fönster åt båda hållen längs stranden, be om ett sådant om du bor här.

 

Aroeira är en 36-hålsanläggning strax sydväst om Lissabon och ca 40 min från Sesimbra. Den äldsta banan, Aroeira 1, öppnade redan i början på 1970-talet och är inte på något sätt dålig. Samtidigt kommer den sannolikt inte att höja pulsen på dig – många hål är alltför lika och efteråt kunde vi nästan bara komma ihåg hål 6, där greenen för dagen vaktades av en brun labrador.

 

 

Den andra banan – som, tro det eller ej, heter Aroeira 2 – är betydligt roligare att spela och sista nio fick upp vår puls rejält. Inte minst har arkitekten Donald Steel lyckats bra med hål 12-15 som blivit lite av en ”Amen Corner”. Värt att notera är att det inte finns något klubbhus vid Aroeira 2. Det finns planer på att bygga ett – och även ett hotell – men vår gissning är att det kommer att dröja ett antal år.

 

Aroeira 2, även nedan.

 

Anläggningen är en väl inkörd destination bland svenska golfresearrangörer, inte minst för att det finns bekvämt boende med självhushåll. Vi hyrde en T2 lägenhet i bottenplan under två dagar, med en liten trädgård med utsikt mot 2:a hålet på Aroeira 2. Lägenheterna är rymliga och här finns allt du behöver för att självhushålla. Det vi saknade inom området var en restaurang som höll öppet kvällstid, inte minst som en naturlig samlingsplats. Det finns två relativt anonyma restauranger precis utanför en av grindarna, i övrigt behöver du ta dig till Charneca da Caparica för att käka. Supermarket finns däremot inom området och även en större utanför grindarna.

 

 

Rakt österut från Lissabon, en knapp timme med bil, ligger Ribagolfe med två 18-hålare. Många anser att det är jämt skägg mellan banorna, men inhemska golfare tipsade oss att Ribagolfe 1 är stråt vassare än Ribagolfe 2 när vi var där för något år sedan. Vi hade en mycket trevlig runda på 1:an och även om greenfeen inte längre är busbillig är banan mkt prisvärd. Spela båda banorna så slipper du som oss fundera på om du valde rätt.

 

 

Strax norrut från Ribagolfe ligger Santo Estêvão, också det en relativt ny anläggning, som är i bra skick men aningen slätstruken i layouten. Helt platt och med gott om utrymme lär du varken förlora flåset eller bollarna på den här banan. Ett bra ställe att bo för den som vill spela här och på Ribagolfe är i den mysiga och genuina lilla staden Alcochete, där varje manlig pensionär verkar vinterutrustad med keps och brun kofta. Vi bodde på Hotel Al Foz som har en riktigt bra restaurang med prima utsikt över vattnet mot Lissabon. Räkna med ca 30 min körning till banorna härifrån.