Golf i svenskt högsommarväder

 

Klimatet i Chiang Mai vintertid är som gjort för golf – som stabil svensk högsommar. Här ger skuggan svalka även mitt på dagen och luften är skön att andas. Kostnadsläget är också avsevärt lägre än söderut och för golfare finns här numera tolv banor att välja bland. Vi har testat hälften.

 

Det har hänt en del sedan vi besökte Chiang Mai i mitten på 1980-talet, inte minst har betydligt fler västerlänningar hittat hit och många har mer eller mindre blivit bofasta, ofta som restaurangägare. Samtidigt är mycket sig likt och faktiskt gillade vi staden ännu mer när vi nu gjorde ett återbesök med golfklubbor. Staden är vår favoritdestination när det gäller golf i Thailand, för att det är svalare här jämfört med söderut (gäller under oktober-april) men också för att det är lättare att komma thailändarna nära här än på turistorterna söderut.

 

Matlagningskurser är populära i CM. Längst upp: Mae Jo.

 

Dessutom är det betydligt billigare att vara turist här än söderut i landet. Greenfeen är också något billigare och i mars, när sommartorkan bankar på dörren, är det inte ovanligt att den halveras på många klubbar. Det är också mindre tryck på banorna, vilket gör att det sällan är problem att komma ut. Flyger du med Thai från Skandinavien ska du köpa resan hela vägen till Chiang Mai, så kan du bryta i Bangkok om du också vill utforska golfen där eller i Hua-Hin eller Pattaya.

 

Bästa stället att bo är i något Guest House i de små bilfria gränderna/”soi”. Nedan: Green Valley. 

 

När det gäller boende i Chiang Mai finns det hur mycket som helst att välja från. Innanför vallgraven som inringar den ursprungliga staden finns det många mysiga Guest Houses och priserna startar nästan oanständigt lågt. Vi tycker att du ska hålla till här, för att det är lugnare, mysigare och genuinare. I turistkvarteren öster om vallgraven är det kommers precis som på andra stora turistdestinationer i Thailand.

 

 

Flertalet av de tolv banor som finns runt Chiang Mai ligger ca 30 minuters körning från centrum, några lite längre bort. Taxi är billigt och ska du lira flera dagar kan det vara värt att haffa en chaffis och få ett väloljat transportarrangemang för samtliga dagar. Som självutnämnda konsumentjournalister bestämde vi oss för att hoppa de två mest kända banorna och istället ge oss på banorna där du inte betalar så mycket för ett känt varumärke. 

 

Gassan Khuntan.

 

Den första banan vi satte tänderna i var Mae Jo, ca 30 min norr om Chiang Mai och en av de mysigaste klubbar vi besökt i Thailand. Banan är huvudsakligen platt men med onduleringar som gör den bildskön och spännande. Layouten är varierad och vatten är i spel på ungefär hälften av de 18 hålen. Restaurangen ligger trevlig upphöjt från själva banan och priserna är låga. Klubben har av någon anledning en känguru i loggan och skälet är – som vi fattade det – någon långsökt koppling mellan klubbens namn och det thailändska ordet för just känguru. Banan var under vårt besök i mycket bra skick och vi kände ett kraftigt sug att avveckla oss själva där hemma och hänga på Mae Jo.

 

 

Summit Green Valley, också den en knapp halvtimme norr om Chiang Mai men längre västerut, ger ett svulstigt första intryck när man glider genom grinden: klubbhuset är enormt. Detta till trots är den en lugn och avslappnad atmosfär och även här kände vi oss direkt hemtama. Banan är platt med en hel del vatten i spel, dock inte så mycket som layouten på scorekortet ger sken av (vanligt fenomen i Thailand). Överlag är det mer utrymme här än på Mae Jo för den som har bångstyriga skott från tee. Kåkarna i höjd med tees på hål 16 och 17 hade varit imponerande om det inte varit för den som ligger vid 17:e green (vi trodde det var ett hotell men enligt vår caddie bor där bara tre personer).

 

17:e green på Green Valley, i huset bakom bor en familj på tre personer.

 

Gassan-gruppen driver tre banor med tillhörande hotell i Chiang Mai. Samtliga stod klara några år innan finanskrisen slog till 2008 och helt klart har den ekonomiska verkligheten punkterat mycket av de ursprungliga ambitionerna. Det som mötte oss som gästande golfare på de två banor vi testade motsvarade inte hur anläggningarna visas upp på hemsidorna. Kan du svälja att skicket även under ditt besök sannolikt inte är i klass med andra banor i området vill vi ändå rekommendera Gassan Khuntan, den bästa av de tre banorna och belägen i en nationalpark en knapp timme sydost om Chiang Mai. Layouten är en av de mest spännande i hela Thailand med massor av bunkrar och onduleringar som inte bara ligger i spellinjen utan också finns där för att höja den estetiska upplevelsen. Det syns att någon verkligen lagt ner ett oerhört arbete på att skapa något extra och det är synd att man uppenbarligen inte förmår förvalta anläggningen och utveckla den potential som finns här.

 

 

Men du får resonera som oss, att det banan saknar i finish kompenserar den i fantasi och lekfullhet, en bristvara i dessa dagar då alla banor ska se likadana ut för att passa någon enstaka proffstävling om året. På vissa hål fick vi en distinkt upplevelse av att vara på en opolerad linksbana av hyfsat märke. Vatten är i spel på nästan alla hål och det finns gott om sand att landa bollarna i, så går du i mål på ditt hcp kan du känna dig rejält nöjd. Khuntan har tre riktiga ö-greener och hål 5 är bland det närmaste vi kommit originalet på TPC Sawgrass. Avslutningshålet är ett fint par 3 över vatten väl synligt från restaurangens uteservering. För den som vill bo på banan finns ett hotell direkt ovanpå klubbhuset.

 

 

Den andra Gassan-banan vi satte tänderna i var Legacy (tidigare Lake City), som tillsammans med den tredje – Panorama (tidigare Marina ) – ligger en halvtimme söder om Chiang Mai. Här känns det illavarslande redan på uppfarten; uttrycket ”you never get a second chance to make a first impression” har gått klubben spårlöst förbi. Själva banan var under vårt besök i sämre kondition än Khuntan och eftersom layouten inte alls är lika spännande är det solklart vilket av de två du ska satsa på om du ska göra affärer med Gassan. På scorekortet finns miniatyrer av alla hål och i kanten en linjal med var hundrade yards utmärkt – ett enkelt sätt att ge ungefärlig information om längden till olika hinder. Det går att få mycket kraftig rabatt på de tre banorna, om du är skriven i Thailand och skaffar ett ”Gassan GO-card”. I övrigt tycker vi att du ska förhöra dig om skicket innan du betalar full greenfee, om de ens har öppet längre.

 

 

För den som vill ha mer ”local flavour” finns i Chiang Mai två banor som inte bara erbjuder detta utan också ligger närmast stadskärnan – och har den lägsta greenfeen. I vanlig ordning i Thailand handlar det om banor där försvarsmakten är inblandad. Stardome hette tidigare Wing 41 och ligger på flygvapnets mark, precis utanför vallgravens sydvästra hörn (du tar dig lätt hit till fots). Det är dåligt skyltat men du ska ner på vägen som går västerut från rondellen med elefantstatyer.

 

 

Här finns 9 hål och en trevlig atmosfär runt klubbhuset. Hyrset finns och det går att köpa billiga bollar vid första tee, vilket är goda nyheter då det är vatten i spel på samtliga hål.

 

För den som vill ha ännu mer local flavour (inkl en hemsida på thai) ligger Lanna med 27 hål drygt tre km rakt norrut från centrum (raka spåret). Nio av hålen är utlagda innanför en hästkapplöpningsbana. Banan är mycket populär bland lokalbefolkningen och du ska absolut undvika måndagar och fredagar då det är ”Sports day” (rabatterna är ändå inte så stora). Skickmässigt var Stardome och Lanna helt OK, men du kan få betydligt bättre golf i området om du lägger till lite pengar.

 

Lanna är en av Thailands äldsta banor och tillhör armén.

Gällande massage är det mycket billigt i Chiang Mai.  Bäst är att bara sätta sig i en stol på trottoaren och få fötterna masserade (klimatet här medger detta) medan du tittar på folklivet – ta med dig en öl så ska du se att livslusten återvänder efter skitrundan tidigare på dagen. Chiang Mai är också stället att vara på i slutet av november, för att uppleva Loi Kruthon-festiviteter av absolut bästa märke.