Skriv ut

 

Fyra förstklassiga banor och bra boende


Bintan har några absolut förstklassiga banor, signerade Nicklaus, Player och Baker-Finch. Den femte banan på ön, en Greg Norman-design, såg inte bra ut under vårt besök. 


Bintan är en betydligt mer exklusiv destination än Batam, med tunga investeringar i framförallt Bintan Resorts i norr, ett samarbetsprojekt mellan Singapore och Indonesien sedan 1990. Inom detta område hittar du öns fem golfbanor och boende av hög klass. Området känns definitivt mer som Singapore än Indonesien och det är också Singapore-dollar som primärt används som betalningsmedel på turistanläggningarna.

 

Baker-Finchs Woodlands Course. Längst upp: Signaturhålet på Jack Nicklaus Sea View Course.


Bintan Lagoon Resort har två banor av helt olika karaktär, signerade Jack Nicklaus och Ian Baker-Finch. Anläggningen har sin egen katamaran som tar dig över vattnet på dryga timmen. Du checkar in redan vid färjeterminalen Tanah Merah i Singapore (kort taxiresa från flygplatsen) och anger då om du vill ha klubborna levererade till klubbhuset eller om de ska med resväskan till hotellet. När du kliver iland på Bintan är du inne på resorten. Allt det här fungerar oerhört smidigt.

 


Bintan Lagoon resort är den största resorten inom Bintan resorts, med drygt 400 rum. Standardrummen är trevliga och fräscha, med bra sängar och badrum som upplevs större än vad de är genom en spegel som täcker ena väggen. Balkong finns och har du den mot rätt håll hör du vågorna rulla in. Internet går att köpa till men kostar en hel del. I lobbyn står två apparater som är gratis att använda. Det finns ett antal restauranger inom anläggningen, räkna med priser som tangerar de du betalar på stan i Sverige. En restaurang ligger läckert precis nere vid vattnet. För den som inte lirar golf finns det gott om förströelser, inte minst en fin strand där det går att få massage i himmelsängar och ackompanjerat av vågbrus.

 

Vårt rum. Nedan: Nicklaus Seaview Course.


När det gäller greenfeen är den mycket anständig om du bor på anläggningen. Rejält prisvärt blir det om du spelar två rundor samma dag, då betalar du bara ca halva priset för andra rundan – som du kan lira på den andra banan. Vi tycker absolut att du ska satsa på den här taktiken, med bil är det inga problem. Observera dock att Baker-Finch-banan är stängd för banarbete måndagar och Nicklaus-banan tisdagar, så det är onsdag-fredag som gäller. Helger är naturligtvis bra dyrare än vardagar och att spela utan att bo på anläggningen är avsevärt dyrare. Att spela bara nio hål kostar lika mycket som att spela 18. Det är tillåtet att lira utan caddie men är du duktig och vill scora på Baker-Finch rekommenderas en duktig sådan för att ge dig spellinjen. Klubbhusterrassen ligger förstklassigt, med strålande vyer mot 9:an och 18 på Nicklaus-banan – du ser hela vägen från green till de högt belägna tees.

 


När det gäller banorna är Nicklaus en typisk Nicklaus: gott om utrymme för vingelpellar som oss och svårt att förlora bollen. Svårigheten ligger framförallt i många bunkrar. Banan heter Seaview och tar dig ner till vattnet på signaturhålet på baknio, ett mycket vackert par 3. Hål 13 har något så ovanligt som ett vattenfyllt dike som delar greenen i mitten, svårt att navigera med puttern om du hamnar på fel sida men det är fri dropp utanför green så att du kan använda wedgen. Detta hål löper parallellt med grannbanans, Ria Bintan, elfte hål.

 


Baker-Finchs bana heter Woodlands och som du hör på namnet är det mer av en skogs-/djungelupplevelse. Det här är en betydligt mer utmanande bana och medlemmarna kallar den för The Beauty & the Beast. Den favoriseras av bättre spelare, för att det finns en hel del risk & reward när det gäller spellinjen från tees. Woodlands är mer kuperad än Seaview, med flera högt belägna tees och ett antal dolda hål. Med tanke på att banorna är så olika tycker vi definitivt att du ska satsa på den där heldagen. 

 

Grannen Ria Bintan har 27 hål och 28 rum och är med sin småskalighet och sin oerhört fina bana designad Gary Player en av de trevligaste anläggningar vi besökt. Restaurangen där alla måltider serveras är i form av en upphöjd terrass med härliga vyer mot öppningshålet och mot havet. Rummen finns i olika kategorier, men någon större skillnad är det inte standardmässigt – handlar mer om huruvida du vill ha utsikt mot banan eller ej (vilket kan kvitta då du har bäst vyer från just terrassen). TV:n har Golf Channel och en hel del bra filmkanaler, ifall du behöver vila upp dig från värmen och fuktigheten. Frukosten startar redan 06. Gratis wifi finns tillgängligt på hela anläggningen, även i ditt rum. Klubben har ofta bra erbjudanden på sin hemsida, i vissa ingår transport från Singapore. Väl på plats är priserna anständiga i restaurangen, men höga i proshopen.

 


Vårt rum ovanför klubbhusrestaurangen. 


Själva banan är uppdelad på en 18- och en 9-hålare. Den förstnämnda heter Ocean och lirar du bara 18 hål är det dessa du ska satsa på. När det gäller sjökontakten har du den framförallt på hål 7-10. Åttan har ett upphöjt inspel rakt mot havet och nian är het kandidat till det vackraste par tre vi någonsin spelat – och ett av Asiens mest kända signaturhål. Kiosken ligger fint efter nio hål, med vågorna som ackompanjerar dina funderingar kring hur många bollar du förlorade på nian (bollförsäljare dyker upp ur bladverken med jämna mellanrum så det är lugnt).  Hål 11 går parallellt med hål 13 på Binta Lagoons Nicklaus-bana.

 

 

9-hålaren heter Forrest (vi har lyckats röra ihop fotona på Ria Bintans två banor, så spela för säkerhets skull alla 27 hålen) och även om det också är en kanonslinga, saknar den det där lilla extra som Ocean har i form av sina hål 7-10. Vi tycker dock att du absolut ska spela slingan när du är här, annars ångrar du dig bara i efterhand. Första tee är mitt framför restaurangens veranda, men de ser inte var din boll tar vägen så det är bara att fejka ett bra utslag.

 


Tanken var också att vi skulle spelat den femte banan på ön, en Greg Norman-design vid namn Laguna. Vi var förbi och tittade och den såg faktiskt ganska skabbig ut. Enligt lokala golfare höll man för hårt i plånboken när den byggdes. Atmosfären runt klubbhuset kändes också lite mer lågbudget. Samtidigt var greenfeen rejält billigare här. Vi tycker dock att du inte ska ödsla en dag på en halvtaskig bana om du tagit dig hela vägen hit från Europa.