
Golfupplevelser på höjden
Tyrolen är med sina höga berg en av Europas vackraste golfdestinationer och här finns flera bra banor. Vi har testat fem utanför Kitzbühel och tre utanför Seefeld samt glott på en mitt emellan. Vi tipsar också om två bra boendealternativ samt hur du får rabatt på greenfeen. För den som inte vill ta bilen till västra Österrike finns det billiga flygalternativ. Vi valde att flyga till München, varifrån vi hade 90 minuters bilkörning till golfområdena i österrikiska Tyrolen. Vädret kan vara bångstyrigt i bergen, något vi fick erfara. Ankomstdagen var det 30 grader varmt och klarblå himmel. Dagen därpå kollapsade kvicksilvret och resten av veckan hade vi 10-15 grader, en hel del regn och framförallt låga moln som gjorde det svårt att fota alla vackra vyer.

Mieminger Plateau, Längst upp: Kitzbühel-Schwarzsee.
Ett sätt att få rabatterad greenfee i Tyrolen är att köpa Golf Alpin-kortet, som gäller på knappt 30 klubbar i västra Österrike. Kortet är laddat med tre eller fem greenfee och det gäller den säsong du köper det samt hela nästa års säsong. Det säljs på medverkande klubbar och hotell och på vissa klubbar innebär kortet att du kan spara 20 euro på greenfeen, på andra handlar det om marginella summor. Det finns också en hel del andra rabatter, som ger upp till 30 procent billigare golf – mer om det längre ner.

Kitzbühel.
Runt den legendariska skidorten Kitzbühel finns ett antal riktigt bra banor och vi checkade in på Hotel Kitzhof, fem minuters promenad från stadens centrum, med enkel access till vägarna ut ur stan. Kitzhof är med sina drygt 160 rum ett av Kitzbühels största hotell och kallar sig själv för ett ”mountain design hotel”. Det har vi inga problem med; bygget är mycket fräscht och smakfullt i minsta detalj. Personalen är ruggigt trevlig och kanske är det just det som gör att hotellet trots sin storlek faktiskt känns intimt och personligt.

Hotel Kitzhof från vårt rum (nedan).
Några rum har sämre utsikt än andra, så kolla runt vilka alternativ som står till buds. Frukosten är mycket fräsch och erbjuder allt du kan tänkas vara beredd att stoppa i munnen. Som gäst får du härja gratis i den mycket fräscha relax-avdelningen med toppmoderna träningsmaskiner. Trådlöst Internet med bra fart i linan ingår också. Eftersom Kitzbühel primärt är en vintersportort finns det en stor överkapacitet sommartid – läge att kolla efter bra erbjudanden på hemsidor etc samt också fråga hotellen vad de kan erbjuda om ni stannar flera dagar alt. är flera personer.

Bara några minuters körning från Kitzhof ligger Kitzbühel-Schwarzsee, en bana i utmärkt skick med en omväxlande och kul layout. Hål 13-17 är rejält kuperade, annars är det platt och lätt att gå. Många dogleg gör att det är bra att få med sig en strokesaver. Precis som på alla klubbar vi spelat i Österrike är det trevlig och ombonad miljö i klubbhuset och utmärkt mat. Bor du på hotell/pensionat i området ska du be att få ett gratis ”guest card”, som ger dig 30 procent rabatt på just den här banan.



Lika nära, fast åt andra hållet, ligger Eichenheim (ingår inte i Golf Alpin), en av Österrikes absolut bästa banor. Här finns inte mycket att anmärka på, vare sig på banans skick eller på vyerna mot bergen. Sträckorna mellan vissa hål är rejält kuperade, samtidigt som man bara får köra golfbilen på vägarna – hugget som stucket alltså om man ska hyra buggy. En bonus med bil här är att de har den nya typen av gps, med en sådan där maffig skärm i knähöjd.

Gps:en erbjuder också en ”flyover” (kort animerad film som ur ett fågelperspektiv visar hur hålet ser ut från tee till green). I receptionen har alla medlemmar ett eget skåp med glaslucka där de har sin snapsflaska och snapsglas. Nivåerna i de olika flaskorna skvallrar om att vissa medlemmar har större problem än andra med dagsformen.





Tjugo minuters körning från Kitzbühel ligger Wilder Kaiser. Vi passerade banan på vägen till Eichenheim den vackra sommardag vi anlände från Sverige och hade inte tid att spela den. Dock lånade vi en buggy och körde runt och tittade. Vårt intryck var att banan var i mycket bra skick och ingen kan klaga på vyerna. Här finns 27 hål och alla är lätta att gå.



En halvtimme norrut från Kitzbühel, vid gränsen mot Tyskland, testade vi två banor. Kaiserwinkl Kössen är en bana vars främsta attraktionskraft – gissar vi – är att den är omgiven av några bergstoppar som förhöjer det estetiska värdet av rundan. När vi lirade var det dock molnigt och regnigt, vilket innebar att banan fick klara sig på egna meriter. Det gjorde den sådär.

Det är en genomsnittlig skogsbana modell Sverige, med smala fairways där det gäller att vara spikrak från tee (vilket aldrig hänt oss). Flera hål, framförallt sista nio, är väl lika varandra och några hål har extremt trånga passager fram till green – även för den som gjort bra ifrån sig på tee.

Bara några minuter bort finns en betydligt roligare upplevelse för samma peng: Reit im Winkl. Här är vyerna minst lika bra och layouten betydligt mer varierad. Det finns gott om plats även för dig som är lite svajig med slagen och en kul grej är att tolv av hålen spelas i Tyskland (hål 6-17). Hål 8-17 är rejält backiga och ett antal hål har blinda utslag – vid tee på hål 10 har de ordningssamma tyskarna satt upp ett trafikljus. Här ska ni inte använda Golf Alpin-kortet utan istället fråga klubben efter "Golfcard Chiemsee" som ger er rejäl rabatt på fyra rundor. Ni kan använda kortet för att få ut en fyrboll.





Efter fyra dagar i Kitzbühel omgrupperade vi till Seefeld, 90 minuter västerut. Halvvägs ligger golfklubben Achensee, vid sjön med samma namn. Vi käkade lunch här och passade också på att titta på banan. Själva sjön skymtar man bara från första och sista hålet, men det är en mycket trevlig och tekniskt krävande skogsbana. Lätt att gå och med bra vyer mot bergen. Själva orten Achensee är lika vacker som många andra alpbyar, men det blir än vackrare med sjön och bergen som fond. I efterhand kan vi bara konstatera att vi skulle planerat in en övernattning här och en runda på banan.




I bildsköna Seefeld, på 1200 meters höjd, checkade vi in på Hotel Princess Bergfrieden, ett litet modernt och personligt designhotell där man utöver tyska och engelska även pratar svenska, danska, finska och spanska (chefen är halvdansk och frukostvärdinnan finlandssvensk f.d. flygvärdinna). Italienskt kaffe till frukost och du kan själv pressa din apelsinjuice. Snabb trådlös uppkoppling ingår.

Vi hamnade i en rymlig och fräsch lägenhet, med kök, inkl. micro och diskmaskin. Vackra vyer över bergen och två minuters promenad till pittoreskt centrum med många restauranger. Bor du här har du 30 procent rabatt på niohålaren rakt över gatan (Golf academy Seefeld) och Seefeld-Wildmoos tio minuter bort.

Seefeld-Wildmoos är en bana som uppskattas av många österrikare, främst för att den ligger där den ligger, vackert inbäddad bland bergen och inte långt från alla hotell i Seefeld-regionen. Vårt intryck är att det är en småputtrig upplevelse med en del oanade inslag, som flanörer som verkar helt ovetande om att de befinner sig på en golfbana och en röd Opel Astra (!?) som korsade fairway. Hål 9, ett par 3 med 45 meter i fallhöjd och hål 7, med 180 meter från backtee till röd tee (damer räknar nog med gratis öl här), är kul hål. Första nio är platta, sista nio rejält kuperade. Green på 18:e ligger vid parkeringen så vårt tips är att dumpa bagen i bilen innan du tar dig upp för backen till klubbhuset och ölorgien.



Mieminger Plateau, en knapp halvtimme från Seefeld, har varit igång med en niohålare sedan 2001 och är helt omringad av bergskedjor. I augusti 2008 öppnade klubben en helt ny 18-hålare som erbjuder en mycket fin upplevelse även för den mest kräsne golfaren. Under vårt besök var banan i toppskick och även om layouten av hålen ibland blir lite av same-same-but-different är det helt ok pga att allt är i så bra kondition.

Banan marknadsför sig med ett flygfoto som ger intrycket av en bana där hålen ligger allt för tätt. Så upplever man det inte alls under spelet, utan varje hål har ett eget rum där man i lugn och ro kan slå sina estetiskt fulländande slag utan att störas av andra golfares dåliga dagsform på angränsande hål. Bra rabatt på greenfeen får du om du köper ”Tyrolcard” på klubben. Kortet gäller även på Seefeld-Wildmoos. Golf Alpin gäller inte här.




Innsbruck-Igls har två banor några kilometer från varandra och namngivna efter byarna där de ligger. Eftersom Innsbruck-Igls/Lans är en niohålare valde vi att satsa på Innsbruck-Igls/Rinn med 18 hål. Banan ligger på sluttningarna söder om Innsbruck och med vackra vyer över bergen norrut. De flesta hålen är ganska öppna och även om det är några stycken där man spelar på skrå fungerar det bra. Layouten är helt ok och konditionen var under vårt besök godkänd.

Det finns ingen banguide men tee-skyltarna ger ganska bra information. Den bästa utsikten har man faktiskt från klubbhusets restaurang, så här ska ni satsa på att äta efter rundan. Greenfeen inkluderar även spel på niohålaren i Lans. Flera lokalinvånare vi talade med efter rundan rekommenderade faktiskt niohålaren, för att den ska vara vacker på ett trädgårdsaktigt sätt.

























Talar tio fraser på koreanska, inkl "Jag har den", "Det är säkert MUA" och "Ingen ser dig". Finns











