
Vi har testat sju gröna och tre blå
Orlandos framgångshistoria började med att Disney för många år sedan köpte ett stort landområde sydväst om staden. Idag är Disneys nöjesparker som en egen stad och det sägs att deras guider under rundturer ibland pekar på en av de stora parkeringarna och säger ”så där stort är Disneyland i Kalifornien”. När det gäller boende finns det hur mycket som helst och utanför skolsemestrarna kan du fynda. Vi fastnade för Global Resort Homes som erbjuder bekväma lägenheter/Townhouses i fyra attraktiva områden söder om Orlando. Tänk på att det mesta som händer i Orlando händer sydväst om själva staden.

Gott om fåglar, ont om birdies. Längst upp: Tidig morgon på Reunion Watson Course.
Golfen blir också en allt större del av upplevelseindustrin. Att det byggs så många banor har främst att göra med att många amerikaner har tröttnat på orkanerna som titt som tätt härjar kusterna och numera köper hus i inlandet. Också utländska golfare bidrar till att området seglat upp som en av världens bästa golfdestinationer. I dagsläget finns ca 170 golfbanor i Orlando. Många av de bra banorna har lagt sig runt 100 US$ i greenfee. Problemet är att en del andra banor också har lagt sig där. Det kan med andra ord bli såväl kanon som kalkon för dina pengar.

Ingenstans lär du får bättre service än på de amerikanska toppanläggningarna.
Championsgate har två banor designade av Greg Norman. International Course anses vara mer av en linksbana (ordet ”links” överanvänds i USA och många gånger känns det som ”mycket skrik för lite ull”) medan National är mer traditionellt amerikansk. Vi satsade på den senare. Flera av hålen är mycket bra (ett korthål besynnerligt dåligt) och banan var i god kondition under vårt besök. Vi var nöjda med dagen, men inte saliga. Bilarnas GPS levererade inte bara mått till flaggan, utan av någon anledning också uppgifter om gjorda mål i NHL.

Championsgate.
På andra sidan Interstate 4 ligger Reunion, en förstklassig anläggning med tre banor signerade Tom Watson, Arnold Palmer och Jack Nicklaus. Det är också här Annika Sörenstam har sin golfakademi. När du anländer med bil till klubbhuset möter de upp och tar bagen ur bagageutrymmet. Efter att du checkat in står golfbilen och väntar, med din bag, kylfack med kall dryck och GPS. På rangen ligger pyramider med NXT-bollar och varje utslagsplats har en laserpistol för att mäta slaglängderna (brukar räcka med en tumstock för oss).


Bilderna ovan: Reunion Watson.
Alla tre banor är en våt dröm för vilken golfare som helst. Man slås av hur mycket tid/pengar de även lagt ner på områden som inte är (tänkta) spelytor. Lirar du bara en bana ska du välja Watsons The Independence, en av de bästa layouter vi överhuvudtaget skyfflat oss fram på och en fröjd för ögat. Fotot ovan visar hål 9 från röd tee – känns det jobbigt ligger klubbhuset och baren upp till höger.








Palmers The Legacy är ett ynka snäpp mindre fantastisk än Watson-banan. Tillhör du kategorin som gräver dig djupare ner med dina bunkerslag är det avsevärt färre bunkrar på den här banan. Det är också den klart lättaste banan, om klubborna inte kommit över jetlagen.



Den tredje banan, Nicklaus The Tradition, ligger lite längre bort och har ett eget klubbhus. Det är naturligtvis en mycket fin bana, men de två andra var så fina att den här automatisk hamnar på efterkälken. Det lär finnas nästan lika många bunkrar här som på Watsons bana och genom att greenerna är mindre och mer svårtåtkomliga här är den också ansedd som den svåraste av de tre. Oavsett var du väljer att hacka dig fram ska du avsluta med några öl vid utomhuspoolen på hotellets elfte våning. När det gäller boende finns det hotell såväl som lägenheter. Vi har vid två tillfällen hyrt lägenhet här och båda gångerna har det varit oerhört fint – mycket rymligt, välutrustat och fantastiska sängar. Reunion är dessutom en ”dricksfri anläggning”, vilket innebär att du inte behöver mata personalen med dollarsedlar i tid och otid.


Mystic Dunes är en högt rankad bana inte långt från Championsgate och Reunion. I jämförelse med de andra banorna och våra högt ställda förväntningar blev vi besvikna. Greenerna var inte vaktade av några svårigheter utan ofta gick det att rulla in sorkdödarna. Få hål hade också tillräcklig karaktär för att vi skulle komma ihåg dem efteråt. Klubbhusmiljön var dock mycket trevlig och efter tre timmar i glatt sällskap där var vi ändå nöjda med dagen.

Disney World har fem mästerskapsbanor. Planen var att spela Osprey Ridge, högst rankad av de fem, men då den var fullbokad erbjöds vi starttid på Lake Buena Vista, den enda av de fem banorna som omgärdas av bebyggelse. Första nio är det Key West-arkitektur, sista nio är arkitekturen Upstate New York. Ingen svensk golfare kommer att bli besviken; banan håller hög finish från tee till green och bebyggelsen förtar inte på något sätt upplevelsen. Layoten är omväxlande, med en hel del vatten. Att många äldre spelar golf i delstaten avslöjar defibrillatorn vid en av toaletterna ute på banan.


Grand Pines var en mycket trevlig överraskning. Här finns inte ett dåligt hål och variationen är stor. Vatten är i spel på vart och vartannat hål och bunkerområdena är härliga med uppbyggda kullar. I kombination med snabba greener gör det Grand Pines till en förstklassig golfupplevelse som vi starkt rekommenderar.

Disney är långt ifrån ensamma om att erbjuda upplevelser och den här gången testade vi Universal Orlando, med Island of Adventure. Som vuxen hinner man gott med båda på en dag – om det inte är långa köer (satsa då på en Express-biljett som gör att ni kan gå förbi den vanliga kön). Vi var här en vardag utanför helgerna och det var inte mycket till köer. Första timmarna var det faktiskt nästan helt tomt i parken. När vi åkte ”Hajen” var vi ensamma i den stora båten. Det stoppade inte guiden från att ge allt – och det är ju det som är så kul med många amerikaner. Killen slängde sig fram och tillbaka i båten i en kamp på liv och död mot de ständigt attackerande käftarna och ett tag kände vi nästan att vi måste försvara den stackars hajen. Ju mer vi skrattade desto mer spelade han ut och i hamn gav vi honom stående ovationer. I vattnet bakom oss låg en bensindränkt haj och brann. För riktigt häftiga 3D-upplevelser rekommenderas Spiderman på Island of Adventure och Shrek, Terminator 2 samt Mumien på Universal. Det häftigaste ni kan göra på Universal är dock att se en kvällsföreställning av Blue Man Group. Tre blåfärgade killar trummar och skvätter så det står härliga till. Se till att hamna i mitten så långt fram som möjligt och boka i god tid, det är alltid fullsatt. Du hittar flera klipp med BMG på YouTube. Upplev dem live!
Vår hyrbil första golfresan i Florida, inga problem att få in bagarna i skuffen.
























Talar tio fraser på koreanska, inkl "Jag har den", "Det är säkert MUA" och "Ingen ser dig". Finns











