Två banor med storstilade vyer mot havet
Mossel Bay är Garden Routes västliga utpost. Här hittar du två banor som du absolut inte ska missa – en av dem håller vi som en av de bästa spelupplevelser vi någonsin haft.
Mossel Bay ligger ungefär halvvägs mellan Kapstaden och Port Elizabeth, räkna drygt fyra timmars körning västerut och knappt fyra österut. Till George är det en halvtimme och till Knysna dryga timmen.
Mossel bay GC. Längst upp: Pinnacle Point.
Pulsen i staden är betydligt långsammare än i stora turistorter som Stellenbosch och Knysna och det gör också att det är billigare att bo och äta här. Staden känns mycket säker att vandra runt i kvällstid och vi hade inga problem att våga oss in på ett lokalt hak där vi åt och drack extremt billigt och bra.
Lokal bar med superbillig mat och öl och ett häftigt innertak.
Många B&B/guest houses ligger på höjden söder om centrum. Vi bodde här tre nätter och promenaderna hem från centrum på kvällarna gav oss chansen att bränna av en portion av middagen. Halvvägs uppför backen brukade vi krokna lite, i höjd med en reklamskylt som peppade oss att pressa vidare.
Vårt boende, på väg ner mot staden och på väg hem på kvällen. Nedan: Pinnacle Point.
Det finns alltså två banor i stan. Mossel Bay GC ligger precis som mycket av turistboendet på höjden söder om stadens centrum medan Pinnacle Point ligger tio minuters körning västerut. Vi har lagt den senare i ett separat reportage, där vi även testat det boende som finns att hyra på området.
Mossel Bay GC är klubben som i stort fostrat Louis Oosthuizen, med en av världens snyggaste svingar. Tjugo år gammal noterade ”Osten” 57 slag här, 15 under par, och ”Louis57” har blivit hans etikett på det mesta han tar för sig utanför golfbanan, från vin till välgörenhet.
Banan är rejält trafikerad, så se till att boka väl i tid. Kan du vara flexibel med veckodag finns det stora belopp att spara, kolla deras hemsida. När vi passerade sist var det nästan gratis att spela söndagar och måndagar, men det här kan justeras.
Klubben var igång 1905 och flyttade till sin nuvarande plats tjugo år senare. 1999 började man bygga hus runt banan, vilket skapade ekonomiska förutsättningar för att uppgradera bana såväl som klubbhus, som numera är mycket fräscht. Från baren på ovanvåningen har du fina vyer mot havet.
Layouten är hyfsat kuperad, men inte värre än att du ska kunna ta dig runt till fots med normalkondis. Det finns gott om utrymme åt alla håll och kanter, förlorar du bollen beror det nog snarare på att du låtit dig distraheras av utsikten. Banan är en av bara tre i Sydafrikas topp-100 utan något vatten i spel. Det finns fyra tees och du kan klämma ur mellan 4 721 och 5 848 meter.
Klubben gör ett stort nummer av att det är havsutsikt på varje tee, något vi naturligtvis ville syna. Redan på första hålet sket det sig nästan för dem, men tittade man snett bakåt kunde man skymta havet. På hål 2 (mitten ovan) blir det däremot läckert och ännu mer så på hål 3 (ovan), där du ser havet på båda sidorna av fairway.
På korthålet 8 ska du se upp. I sänkan framför tee finns en liten infartsväg för boende i området, de har en spegel de kan använda för att se om det är folk på tee men precis när vi skickat iväg bollen passerade ett biltak – hade vi gjort vår normala sorkdödare hade vi studsat den på taket.
Väderstationen skvallrar om att det kan blåsa rejält här.
Kör du bil ska du vara försiktig första delen av hål 11 där det finns en svacka i mitten av fairway som knappt syns och med potential att bjuda dig och buggyn på lite airtime. På hål 17 ska du vara uppmärksam på att hålet svänger vänster mot slutet, flaggan rakt fram tillhör ett annat hål.
Vi gillade verkligen banan och klubbhuset – helt klart hade vi kunnat övervintra här även om själva staden kändes lite lågtempo. Skickmässigt hade banan sina skönhetsfläckar här och där men inte så det störde. Layouten är riktigt kul och omväxlande och de där vyerna mot havet är fina. Tyvärr hade vi grått hav större delen av rundan men med blå färg rakt igenom kan vi tänka oss att det är magiskt.
