Skriv ut

 

Vi har testat de sex bästa banorna på Golfkusten

 

Söderut från Durban marknadsförs som ”Golf Coast”, med ett tiotal banor. Vi har testat de sex bästa. En av dem håller vi som topp 4 vi spelat i Sydafrika, en annan är vår hetaste kandidat för den som vill övervintra i KZN. På Selborne, Umdoni Park och Wild Coast Sun testade vi även boendet.

Mellan Durban, och Port Edward hittar du flera bra och prisvärda banor. Försök att undvika besök mitten av december-början av januari, då har skolorna lov och det mesta är rejält bokat. Sedan blir det trångt från påsk igen. Övrig tid finns det gott om ledigt boende och genom konkurrensen kommer du att ha lägre kostnader för övernattningarna här än norr om Durban.

 

Umdoni Park. Längst upp: San Lameer. Nedan: utsikten från vårt rum på Wild Coast Sun.

 

Vi börjar söderifrån. Strax söder om Port Edward, knappa två timmar från Durban, hittar du Wild Coast Sun. Utöver ett mycket bekvämt boende finns här gott om distraktioner om du av misstag har fått med dig icke-golfare. Banan har ett av de häftigaste avslutningshålen i KZN. Se separat reportage.

 

 

Strax innan Southbroom 20 minuter norrut hittar du en fantastiskt fin bana. San Lameer är en av de roligaste och mest omväxlande banor vi lirat i Sydafrika – vi rankar den topp 4 av banorna vi lirat i landet enligt vårt eget F2P-index (Fun To Play). De andra tre (Pinnacle Point, Pezula och Simola) ligger alla på sydkusten och kostar avsevärt mer.

 

Hål 6, ett par 4 nerför med tufft inspel mot en green omgiven av vatten på vänstersidan och träd till höger.

 

Under vårt besök var banan dessutom i kanonskick. Som bonus håller en hel del hjortar, gaseller och andra hovdjur till här. Det ska också finnas nästan 200 sorters fåglar men vi glömde helt att titta efter dem – hjort är hjort som de säger i Götet.

 

 

Var rädd om djuren, du vill inte ha på ditt samvete att ha knockat en av dem med golfbollen. Står de där du tänkt landa ditt slag tycker vi gott att du kan köra fram med bilen och flytta på dem. Själva körde vi vid ett tillfälle fram och droppade på fairway och spelade därifrån. Med gott djurvänssamvete.

 

 

Banan kan spelas från 5 055 upp till 6 104 meter, med fyra tees, par 72. Stalltipset är att inte bita av mer än du kan tugga, framförallt på första varvet. Teeskyltarna ger viss vägledning, men vi kände flera gånger att det hade varit kul att ha ett inspelningsvarv under västen, för att få ut så mycket som möjligt av upplevelsen. Golfbilarna saknar motorbroms så var försiktig i nerförsbackarna.

 

Korthålet 14 fram- och bakifrån. Nedan: öppningshålet från röd tee samt hål 2 fram- och bakifrån.


Vatten är i spel på många hål och det i kombination med höjdskillnaderna och variationen i layouten är vad som gör rundan/rundorna så kul. Från flera hål ser du också havet. Även om du skulle hänga här en månad har vi svårt att tro att du skulle tröttna på layouten.

 

 

Öppningshålet är kanske inte vad man har på önskelistan, ett långt rakt par 5 uppför. Men sedan tar det sig rejält, med ett par 4 med en testosteronframkallande tee.

 


Korthålet 8 fram- och bakifrån. Nedan: hål 9 från två olika tees.

 

Hål 9 är ett riktigt långt par 3 nerför med en green till viss del omgärdad av vatten. När du är klar här har du halfwayhuset snett upp höger. Sikten härifrån mot hål 9 är skymd av några träd, så inget vet vad du haft för dig på hålet. 

 

 

När du kommer till hål 10 känns det som att du är på en riktigt bra bana i Florida, med även hål 13 och 18 i synfältet.

 

Hål 13 från tee och ön där du vill landa andraslaget för att sedan ta dig över sista vattnet.

 

Banans tuffaste hål är utan tvekan 13, ett par fem dogleg vänster där det på andraslaget gäller att bestämma sig för om man ska spela aggressivt över vattnet, för att få ett säkrare inspel över nästa vatten, eller bita i suräpplet och ta det där extraslaget. Går du in på green på två slag är du antingen extremt duktig eller extremt tursam.

 

 

Avslutningshålet (ovan) är ännu en blöt historia, men inte så svårt som det ser ut från tee, om du väl får iväg ett hyfsat utslag. När du sedan ska vidare till 19:e är det sannolikt mer atmosfär på halfwayhusets uteservering, det är samma meny där som i restaurangen.

 

 

Fem minuter norrut hittar du Southbroom, som sedan vårt första besök i slutet av 1990-talet varit vår favorit i Sydafrika om vi en gång skulle övervintra i landet. Deras slogan ”Exceeding Expectations” funkar därmed inte på oss.

 

 

Framförallt är klubbhusatmosfären supertrevlig här, något som många européer nappat på och sannolikt finns det inte någon annan klubb i KZN med så internationell atmosfär. Inte minst finns det många schweizare, men även ett antal svenskar.

 

 

Att det är gångavstånd in till det lilla trevliga stadscentrumet, med en supermarket, en välsorterad drickabutik (med bra sortiment av annat än ljus lager) och några restauranger, gör sitt – du behöver som övervintrare alltså ingen hyrbil. Området har dessutom extremt lite kriminalitet, trots att det inte finns några inhägnader.

 

 

Banan var igång med nio hål 1938 och tio år senare var 18 hål spelklara. Två år senare bildades själva golfklubben. Layouten är mycket trevlig och av typen som premierar hjärna framför muskler.

 

 

Den är inte så lång, som mest 5 509 meter. Det finns en liten karta på scorekortet som visar layouten, dock ej i rätt skala. I övrigt har du inte mycket att gå på, om du inte lyckats lura med en hemmaspelare i bollen.

 

Hål 2 från tee och vid inspelet. Nedan: avslutningshålet från restaurangen samt proshopen.

 

Ut-9 är helt klart roligast och bäst. Redan på hål 2 kommer du att sakna en banguide; ett dogleg vänster där det är svårt att veta hur långt du behöver slå från tee för att komma över vattnet men inte hamna mask bakom träden längre fram. Lita på oss när vi säger att du inte behöver så mycket klubba som det ser ut, inte minst om det är medvind.

 

 

Även på nästa hål ryms en del trixigheter. Du ser inte fairway från tee, så ha koll på framförvarande boll. Har du det är det full rulle rakt fram och sedan vänster över vattnet.

 

 

Korthålet 4 (fotona ovan) är Southbrooms signaturhål. Inte sällan sitter det folk på bänken bakom tee och njuter av utsikten åt båda hållen.

 

 

Korthålet 8 (ovan, fram- och bakifrån) har en stor pöl som fångar dåliga slag och ett dike som fångar halvbra slag. Funderar du på att lägga dig kort diket är egentligen den bästa landningsytan 7:ans green. Är du osäker är det bättre att gå för långt än för kort, bakom green finns inga farligheter, om du inte har otur och hamnar mask bakom en palm.

 

Öppningshålet på Southbroom, ett vilsamt kort par 4.

 

Layouten är inte mer kuperad än att du ska kunna ta dig runt till fots, vilket de flesta verkar göra. Att det oftast blåser rejält gör det skönt men också kul då hålen ligger så att vinden kommer från olika håll.

 

 

Halvtimmen norröver, i staden med samma namn, ligger Port Shepstone CC. Klubben har varit igång sedan 1912, inledningsvis som Lower Umzimkulu Lawn Tennis Club, och ligger på andra sidan Mzimkhulu-flodens mynning räknat från stadens centrum. Kommer du som oss norrifrån har du den på höger sida precis innan du kommer fram till bron som tar dig in till stan.

 

 

Banan är förutom korthålet ovan en helt platt parklayout, vilket ger dig chansen att ta dig fram till fots även om det är varmt. Skulle du ändå vilja hyra bil är dessa dieslar, men av fräsch modell.

 

 

Första nio (fotona ovan och under, tills vi säger till) tar dig bort från vägen och erbjuder en riktigt fin naturupplevelse där hålen separeras av stora träd. Ibland kändes det väl tajt från tee, men det var oftast inga problem att hitta bollen. Ett antal färggranna träd och buskar här och var ger en fin estetisk inramning.

 

 

Sista nio (fotona nedan) ligger närmare vägen, med en ljudkuliss därifrån. Här är det betydligt öppnare, vilket man parerat med att lägga in fler vattenhinder. På hål 13, ett långt par 5, ska du vara uppmärksam så att du inte spelar in på green på korthålet 14 – du ska fortsätta vänstersvängen så hamnar du rätt.

 

 

Det finns två tees och du kan välja att spela banan 5 102 eller 5 744 meter, par 72. Ut-9 gynnar den som jobbar med precision medan in-9 ger den som satsar på kraft ett övertag. Utan vare sig precision eller kraft var vi själva rökta ut såväl som in.

 

Bollförsäljarna tar ofta rygg på våra Bobmen.

 

Du kanske noterar att klubben använder en annan typ av gräs än vad du är van vid på spelytorna. Det har lite bredare blad och används inte sällan av klubbar som ligger nära havet. Grässorten inte bara tål salt utan mår även bra av det.

 

 

Suget på annat än golf? Gör en avstickare till Lake Eland Game Reserve, trekvart från Port Shepstone. Här kan du varva djurspaning med ziplineåkning och en hel del annat.

 

 

En av våra utsända Bobmen skämde i vanlig ordning ut sig och fick evakueras från linan efter att ha bromsat för tidigt (fotot ovan). Vi andra åkte och väntade på honom vid Jaxx Restaurant i Umtentweni (nedan), med hantverksöl och mycket bra mat. Stället ligger på vänster sida vid första trafikljuset när du kör norrut från Port Shepstone/Port Shepstone golfklubb. 

 

 

Två bra banor hittar du ytterligare 40 minuter norröver, utanför Pennington, båda med boende. Umdoni Park ligger i ett naturreservat med storslagna vyer mot havet och med boende i historiska Botha House – se separat reportage.

 

Botha House och avslutningshålet på Umdoni Park. Nedan: restaurangen på Selborne och banan.

 

Selborne erbjuder inte samma vyer men väl en anläggning med en hel del annat att göra, om du råkat få med dig icke-golfare på resan – också den i separat reportage

 

 

Kvarten norröver, dryga halvtimmen innan Durban, hittar du Scottburgh. Vi lirade banan för några år sedan och den har en del fina vyer mot vattnet men i övrigt är det en ganska enkel bana/anläggning, vilket återspeglar sig i den extremt billiga greenfeen. Har du tagit dig hela vägen till Sydafrika tycker vi nog att du ska lägga till pengar och satsa på andra banor, som är betydligt mer prisvärda.